Fabriken
Vår basutställning om sidensjalar, jacquardvävstolar och kvinnors arbete i textil- och konfektionsindustrin
I vår permanenta utställning får du möta några av de kvinnor som har arbetat här. Du lär dig också mer om sidensjalarna, ordensbanden och klänningarna som de vävde och sydde.
"Fabriken" handlar om sidenväveriets snart 200 år långa historia, med en global utblick. Från starten 1833 innan industrialismens genombrott i Sverige, genom glansdagarna, nedgången, breddningen, TEKO-krisen och återstarten. Det är en spännande historia som både speglar industrialismens utveckling i Sverige och ger perspektiv på dagens ohållbara modebransch.
Utställningen Fabriken är uppbyggd kring tre teman, som rör sig från 1800-talet fram till idag och som belyses utifrån K. A. Almgren sidenväveris historia.
Utställningen har tagits fram med stöd från Riksantikvarieämbetet.
TEKO-industrins utveckling och nedgång
Efterfrågan på sjalar i kombination med entreprenörskap och teknisk innovation (jacquardmekaniken) skapar en framgångsrik sidenindustri på 1800-talet och får här representera svensk industrialisering i bredare bemärkelse. Men hur lyckades sidenväveriet överleva 1900-talet, en tid när efterfrågan på siden minskade så kraftigt? Under 1900-talet breddas verksamheten och flera bolag inom modekonfektion startas.
Kvinnoarbete
Sidenväveriet har under alla år varit en kvinnoarbetsplats och utställningen lyfter fram kvinnorna som har arbetat här från 1800-talet och framåt. Här finns berättelser från tidigare anställda och föremål kopplade till de olika verksamheterna.
Idag tillverkas nästan ingen textil i Sverige. Det är istället en inkomstkälla för kvinnor på andra sidan jordklotet. Hur var det att som kvinna arbeta inom svensk textilindustri på 1800-talet? Och på 1900-talet? Vad finns det för likheter och skillnader med dagens arbetsvillkor i andra länder?
Sjalar
Med sjalen som exempel binder vi samman sidenväveriets nära 200 år långa historia. På 1800-talet var sjalen Sidenväveriets allra viktigaste produkt med stor spridning bland kvinnor inom framförallt allmogen, vilket på den tiden utgjorde en stor majoritet av befolkningen. Flickor fick ofta sin första sjal i samband med konfirmationen. Samtidigt var sjalen en modeaccessoar och exempel på folklig lyxkonsumtion, kvinnor hade ofta många sjalar. Efterfrågan på fabrikstillverkade textilier drev på industrialiseringen.
Omkring 1900 började kvinnor föredra att bära hatt, en utveckling som väckte en del motstånd men inte gick att hejda. Utställningen ger historiska och samtida perspektiv på bruket av sjal.
Sidenväverskorna på Repslagargatan
I samband med öppnandet av utställningen Fabriken släppte Stockholms Kvinnohistoriska avsnittet "Sidenväverskorna på Repslagargatan" i podden Kvinnans plats. Marcel Pacheco intervjuar historikern Karin Carlsson, väverskan Kristina Lundin och historikern och tidigare museichefen för K. A. Almgren sidenväveri & museum, Anna Hedtjärn Wester.