Föreläsningar

Sidenduk, halskläde, schal och sjal

Höstens föreläsningsserie, i samarbete med Folkuniversitetet, fokuserar på ett stycke tyg som kan benämnas och användas på olika sätt. 

Alla föreläsningar är kl 18.00. Vi har förlängd öppettid till kl 17.30, entré till museet 80 kronor under denna tid. Insläpp till föreläsningarna från kl. 17:30.

Föreläsningarna är kostnadsfria och bokas via Folkuniversitetet.

Torsdagen 15 september

Från styvstärkt linneklut till blänkande sidenduk

Mode växlar över tid, det gäller också vad som bars på huvudet. Den skånska kluten var ett praktstycke som fick hård konkurrens av sidensjalen.

Den stora vita skånska huvudbonaden kluten knöts som ett konstverk och bars med värdighet av allmogens kvinnor. Sättet att knyta den varierade och kluten fick olika särprägel men kännetecknades av sin storslagenhet. Parallellt med kluten fanns också sidensjalen. Den eftertraktade, dyrbara och mönstervävda sjalen. Hur den kom att påverka bruket av kluten berättar Håkan Nilsson.

Håkan Nilsson har en lång erfarenhet av museivärlden. De sista tjugofem yrkesverksamma åren arbetade hans som museichef i Ystad med ansvar för klostermuseet, Kulturmagasinet, Charlotte Berlins museum och kommunens kulturarvsfrågor. Hans textila intresse är stort och det har tagit sig uttryck i flera storslagna textilutställningar på klostermuseet. Det har även genererat ett antal publikationer inom textilområdet. Håkan Nilsson har bedrivit ett nära samarbete med länshemslöjden och hembygdsföreningar där textil och dräkt ofta har varit i fokus.

Boka på Folkuniversitetet: Från styvstärkt linneklut till blänkande sidenduk


Torsdagen 13 oktober

Brudsjalen, en sidengåva för livet i folkligt bruk

Brudsjalen ingick som en av ofta flera gåvor som den blivande maken gav sin fästmö inför bröllopet. Den bär också namnet "ja-sjalen" som en bekräftelse på vad som stundade.

Innehåll: I sin föreläsning om brudsjalen fördjupar Berit Eldvik kunskapen om vad en sjal har haft för betydelse i historien, såväl för brukaren som betraktaren.

Berit Eldvik har varit yrkesverksam som intendent vid Nordiska museet. Genom åren har hon forskat om och publicerat ett flertal verk inom textil- och modehistoria. Bland de senaste hör "Möte med mode: folkliga kläder 1750 - 1900 i Nordiska museet". I den boken låter hon sjalen, med alla sina olika namnformer och material, ta plats. Tillsammans med andra plagg i den folkliga dräkten visar hon på hur allmogen snappade upp modets växlingar och gjorde dem till sina egna uttryck i kläderna de bar.

Boka på Folkuniversitetet: Brudsjalen, en sidengåva för livet i folkligt bruk


Torsdagen 24 november

Sjalen som modeaccessoar - Hermèssjalen

Nästan samtidigt som K A Almgren sidenväveri startade Hermès sin verksamhet i Frankrike. De båda företagen har en gemensam nämnare i sin produktion av sidensjalar. Anette Granlund tar oss med in i Hermèssjalens värld och historia.

Hermèssjalen är sprungen ur en relation till hästen och ryttarens värld. Företaget Hermès inledde sin verksamhet med läderarbeten ämnade för häst och ridning. Till detta kom sjalen. Den kan bäras till häst, eller utan häst. Drottning Elisabeth av England bär den alltid till häst. Hermèssjalen kännetecknas av hög kvalitet och med framstående mönsterritare. Ibland kan mönstren vara vävda i kombination med tygtryck. Anette Granlund har länge fascinerats av Hermèssjalen och följt vad som hänt med den genom åren. Nu delar hon med sig av sin kunskap och iakttagelser.

Anette Granlund är en känd profil inom auktionsvärlden. Hon är specialist på textilier, mattor såväl svensktillverkade som orientaliska samt islamskt och asiatiskt konsthantverk. För många är hon ett bekant ansikte i programmet Antikrundan.

Boka på Folkuniversitetet: Sjalen som modeaccessoar - Hermèssjalen


Torsdagen 8 december

Dölja, visa och locka - sjalen i orientalisk dans

Olika former av sjalar används på många olika platser och kulturella miljöer. I Mellanöstern är sjalen en viktig beståndsdel i en proper kvinnodräkt, men sjalar används även på flera sätt i den orientaliska dansen.

I arbetet med sin avhandling "Orientalisk dans i Stockholm: femininiteter, möjligheter och begränsningar" såg Karin Hagström dräktens - och särskilt sjalens - betydelse i dansen. I den här föreläsningen presenteras några olika former av sjalar som används inom den orientaliska dansen. Frågor som tas upp är sjalens funktion i dansen samt hur den kan tolkas i olika sociala och kulturella miljöer.

Karin Högström är fil. dr och universitetslektor vid Stockholms universitet. År 2010 disputerade hon på avhandlingen "Orientalisk dans i Stockholm: femininiteter, möjligheter och begränsningar". Avhandlingen handlar om utövare av orientalisk dans i Stockholm som till största delen är kvinnor inte själva har koppling till Mellanöstern eller Nordafrika. Hennes senare forskning har bland annat berört betydelsen av det kroppsliga i läroprocesser och kulturell integration.

Hon är studierektor och ansvarig för Kulturvetarprogrammet och undervisar i Etnologi, bland annat på kurserna "Kläder, grupper, gränser. Kategorisering och identifikation" och "Kroppar och kläder. Erfarenheter, modifiering och materialitet".

Boka på Folkuniversitetet: Dölja, visa och locka - sjalen i orientalisk dans